Min vàn Kathryn tipsade mig om ett volontàrstàlle som hon hade varit pa. Jag litar till fullo pè hennes omdòme. Aven om jag den har gangen kollade upp lite mera; taxinr, tag och busstider, adress (vilken jag gav ut till mamma och en av mina vanner).
Det fòrsta intrycket var att det lag valdigt avsides och att det var ett ganska sa litet hus. Vagen dit gick fran att vara gjort av asfalt till att bli till en allt smalare grusvag som svangde allt mera. Befinner mig inte sa langt ifran San Leo Bastia, vilken ligger nagot norròver Lago Trasimeno.
Huset ar harligt bohemsikt inrett. Michael som bor har kommer ursprungligen fran London, men hans mamma kom fran Napoli sa han pratar flytande italienska. Nu bor han i detta huset sedan 18 ar tillbaka. Det ar ett litet stenhus med en massa sma rum fyllda med tyger och orientaliska kuddar. Han har en svart asna och en vit hast, vilken kunnat vara en enhòrning som tappat sitt horn.Inte langt ifran huset bor hans flickvan. Hennes son med vanner poppar forbi titt som tatt. Just nu bor tva andra volontarer har ocksa, de àr italienare.
Pa tomten finns en "Yurt", en bastu (fraga mig inte varfor, har ar grymt varmt, kanske ar den for vintern, tydligen blir det en hel del sno har da), ett gasthus....sen finns har en liten katt som heter Cosmo och en hund som heter Carina.
Skònt med internet har.
Nu ska jag ga och spela lite musik, finns en massa musikinstrument. Bland annat en tvarflòjt, piano, trumset, gitarr, sma trummor...
(Tack Isa-Bella for bilderna)
1 kommentar:
Grymma bilder! Beskrivningen med enhörningen extremt målande - mysigt!
Kram/
Linda
Skicka en kommentar