Ofta finner jag mig i situationer där jag lever avskilt, på landsbygden, sökandes efter människor som inte lever efter medias påtryckningar utan försöker finna sin egen vilja och väg i livet. Äkthet. Men mer och mer börjar jag bli nyfiken på storstäder. Den största staden jag varit i är London... För mig var det dyrt, mycket folk, tidskrävande att ta sig runt och helt enkelt för stort. Samtidigt ökar nyfikenheten om puls, dofter, färger, former, folk och leverne. Något jag bara kan uppleva på plats. Även om det är magiskt med tystnad. Ljudet från allt annat än människors verksamhet.
Båda mina volontärupplevelser i Italien var lärorika och intressanta. Både under och däremellan lärde jag mig en hel del om att leva enkelt och uppskatta det. Samtidigt som jag träffade intressanta personer. Däremot tror jag det är enklare att resa med någon annan, man är mindre utsatt (särskilt som ung kvinna). Även om det funkade bra så kan det också vara trevligt med resesällskap. Fast det är klart, kanske inte det lättaste att hitta någon som man funkar grymt bra med.
På mitt senaste volontärställe blev det lite väl ensamt när de båda andra två volontärerna åkt. Jag kände mig väldigt obehaglig till mods att leva själv långt från civilisationen med en gammal man jag inte kände så väl. Han skrämde mig också med sitt temperament när jag sa jag inte ville bli eller massera honom för att jag skulle känna mig obekväm med det och hade stor integritet.
Jag gick en kurs på gymnasiet och har sedan dess masserat nära och kära. Men har inget certifikat så kan inte jobba som det. Men de jag masserat har blivit av med hårda punkter och känt sig betydligt bättre efteråt.
Mannen i fråga hade på grund av sitt kön blivit nekad många gånger att massera kvinnor. Därför hans reaktion.
Tycker ändå det är oprofessionellt att reagera på det viset. Jag var gäst/volontär i hans hem och skulle därmed känna mig obehaglig till mods med den slags konstellationen med. Inget vi sagt hade inbegripit massagelektioner av varandra. Hade jag bott på eget ställe och han varit massör på ett SPA eller annat, hade det varit en helt annan sak. Tyvärr kände jag inte att detta var en diskussion som jag ville ha. Överhuvudtaget ska man inte behöva förklara sig eller ursäkta sig. Känner man sig obekväm så ska ett nej räcka. Basta Cosi. Även om jag kunde ha sagt det mer taktfullt.
Tyvärr kunde han inte släppa denna diskussionen, även om han sa han ville, utan fortsatte att ta upp det och ville ha en förklaring. Till slut började han försöka hitta ömma punkter hos mig och se om han kunde vrida om kniven där. "Jag har hört att skandinaver är känslokalla...Du ska inte utge dig för att vara kärleksfull....skriv att du inte kan ta emot manlig beröring...." (På workaway får man skriva sin egen profil och berätta om sig själv). Bullshit. Bestämde mig för att åka tidigt dagen efter. Situationen kändes mindra bra. Inte minst för att han uttryckte att han ville gå naken då det kändes bättre i värmen. Att han till och med gjort det när jag var där men inte såg (verkade som en barnslig provokation).
Jag hade mitt sovrum mitt emot hans och han brukade ägna timmar åt att surfa runt på nätet. Varje gång jag kom förbi hans rum för att hämta nåt i mitt, brukade han ropa mitt namn och ville småprata. Ett par gånger hände det att han låg naken och bara skyllde sina intimaste med sina mjuka linnebyxor i en hög ovanpå.
Han tänkte att "so what? vad är det värsta som kan hända? Att hon skriver en dålig recension? då får jag väl ta den risken". I slutändan när jag sagt att jag bestämt mig för att åka tidigt dagen efter, sa vi att kanske han skulle skriva (på hans profil) att han var nudist med. Han sa att han tidigare inte känt att han velat gå så, utan det var något som han känt bara sedan ett par dagar sedan. Jag sa att jag skulle känna mig väldigt obekväm med det, stort nog bara att bo med honom själv långt borta i bergen. Jag sa att det skulle kännas bättre om jag reste med någon annan eller det var fler personer som volontärade (jag hjälpte honom med housekeeping, ta hand om djuren, trädgården) samtidigt där som också var nudister. Han sa att det var tvärtom för honom, att han var mer bekväm att gå naken med färre personer....
Båda mina volontärupplevelser i Italien var lärorika och intressanta. Både under och däremellan lärde jag mig en hel del om att leva enkelt och uppskatta det. Samtidigt som jag träffade intressanta personer. Däremot tror jag det är enklare att resa med någon annan, man är mindre utsatt (särskilt som ung kvinna). Även om det funkade bra så kan det också vara trevligt med resesällskap. Fast det är klart, kanske inte det lättaste att hitta någon som man funkar grymt bra med.
På mitt senaste volontärställe blev det lite väl ensamt när de båda andra två volontärerna åkt. Jag kände mig väldigt obehaglig till mods att leva själv långt från civilisationen med en gammal man jag inte kände så väl. Han skrämde mig också med sitt temperament när jag sa jag inte ville bli eller massera honom för att jag skulle känna mig obekväm med det och hade stor integritet.
Jag gick en kurs på gymnasiet och har sedan dess masserat nära och kära. Men har inget certifikat så kan inte jobba som det. Men de jag masserat har blivit av med hårda punkter och känt sig betydligt bättre efteråt.
Mannen i fråga hade på grund av sitt kön blivit nekad många gånger att massera kvinnor. Därför hans reaktion.
Tycker ändå det är oprofessionellt att reagera på det viset. Jag var gäst/volontär i hans hem och skulle därmed känna mig obehaglig till mods med den slags konstellationen med. Inget vi sagt hade inbegripit massagelektioner av varandra. Hade jag bott på eget ställe och han varit massör på ett SPA eller annat, hade det varit en helt annan sak. Tyvärr kände jag inte att detta var en diskussion som jag ville ha. Överhuvudtaget ska man inte behöva förklara sig eller ursäkta sig. Känner man sig obekväm så ska ett nej räcka. Basta Cosi. Även om jag kunde ha sagt det mer taktfullt.
Tyvärr kunde han inte släppa denna diskussionen, även om han sa han ville, utan fortsatte att ta upp det och ville ha en förklaring. Till slut började han försöka hitta ömma punkter hos mig och se om han kunde vrida om kniven där. "Jag har hört att skandinaver är känslokalla...Du ska inte utge dig för att vara kärleksfull....skriv att du inte kan ta emot manlig beröring...." (På workaway får man skriva sin egen profil och berätta om sig själv). Bullshit. Bestämde mig för att åka tidigt dagen efter. Situationen kändes mindra bra. Inte minst för att han uttryckte att han ville gå naken då det kändes bättre i värmen. Att han till och med gjort det när jag var där men inte såg (verkade som en barnslig provokation).
Jag hade mitt sovrum mitt emot hans och han brukade ägna timmar åt att surfa runt på nätet. Varje gång jag kom förbi hans rum för att hämta nåt i mitt, brukade han ropa mitt namn och ville småprata. Ett par gånger hände det att han låg naken och bara skyllde sina intimaste med sina mjuka linnebyxor i en hög ovanpå.
Han tänkte att "so what? vad är det värsta som kan hända? Att hon skriver en dålig recension? då får jag väl ta den risken". I slutändan när jag sagt att jag bestämt mig för att åka tidigt dagen efter, sa vi att kanske han skulle skriva (på hans profil) att han var nudist med. Han sa att han tidigare inte känt att han velat gå så, utan det var något som han känt bara sedan ett par dagar sedan. Jag sa att jag skulle känna mig väldigt obekväm med det, stort nog bara att bo med honom själv långt borta i bergen. Jag sa att det skulle kännas bättre om jag reste med någon annan eller det var fler personer som volontärade (jag hjälpte honom med housekeeping, ta hand om djuren, trädgården) samtidigt där som också var nudister. Han sa att det var tvärtom för honom, att han var mer bekväm att gå naken med färre personer....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar