torsdag 17 mars 2011

En annan del av Peru.

Har nu kommit fram till amazonas. Jag befinner mig for tillfallet i Pucallpa. Det ar mycket annorlunda mot anderna i Cusco - klimat, vaxtlighet, mat, folk etc. Men "poco a poco". Folk bryr sig och gor sitt basta for att jag ska finna mig tillratta. Bland annat lyckades jag fa tag pa en musiklarare som justerade mina strangar pa lyran (arpita/arpina) jag fick konstruerad i Cusco. Har blivit erbjuden att atervanda till musikaffaren till helgen for att spela på kolombiansk harpa och min flojt travers jag kopte i Sacred Valley.

Bor for tillfallet hos ett medelalders par som tar val hand om mig. Vi disskuterar varlden och samhallsutveckling och min vardmamma har tar mig runt staden for att inhandla myggnat och langarmade trojor. Men jag gillar mitt svenska myggmedel (Mygga), kanns bra och luktar gott.

Vad galler skillnaden till mat....ater mycket matbanan och cebiche med fisk fangad fran flod och sjo har. Aven en massa juicer... Har finns dessutom leche de avena (havremjolk), vilket tydligen gors genom att koka havregryn och vatten ett tag och sen halla i mjolk. Det kanns nyttigt.

Igar besokte vi staden jag ska bo i. Den ar tva timmar fran Pucallpa ratt in i djungeln. Vi hann aven med ett besok hos kakao kooperativet och ett kakao plantage. Agarna hade flyttat dit 1985 och byggt upp odling samt hus fran grunden. 

 

 "Efter två timmars slingrande väg längsmed lummig grönska, regn, vägras och sprickor, möts vi av en lerig å och ett litet samhälle. Kakaokooperativet ligger vid ån. Kakaobönorna luktar fermenterade. Säckar i plast, fyllda med små bruna bönor. Vägen till toaletten är lerig och plankorna gungar. Utanför finns en tunna fylld med vatten för att spola och tvätta händerna i. 

Träd med frukter, för mig än okända, omger operativets bakgrund. Ett av träden har frukter likt en melon. Tydligen är det en jikaranda. En liten kolibri flyger förbi, stannar upp, och fortsätter...."

Första intrycket av besök på kakaolager


onsdag 9 mars 2011

Melodifestival, konflikter i Afrika och jordskalv i Japan...

Nar man bor pa andra sidan jorden an dar man en gang i tiden foddes, ar det sa mycket som tar ens uppmarksamhet pa plats. Genom skype och mail minns man dock att varlden ar storre och vidare an det lilla omrade som upptar ens for tillfallet leverne och tid. Till exempel kan det vara bra att uppdatera sig pa jorskalv i Japan, konflikten i norra Afrika, eller Melodifestivalen i Sverige...

lördag 5 mars 2011

Bonje....


Tankte bara visa en liten bild pa den lilla odaegan i mitt hus.... Bonje. Jattesot och go, ett par manader gammal och som en liten charmig blandras av peruansk och nat mer....gatukorsning... Men nafsas konstant (kliar i tanderna kanske?) och har en hogljudd rost o tjut som hors langvaga sa fort hon ar ensam eller inte far vara med (exempelvis nar hon blir utstangd nar vi ater...tigger valdigt mycket). 

Angaende brev och vykort....

I min engelska blog har jag tidigare skrivit om hur svart det kan vara att hitta ett postkontor (brevlada och frimarke) har i Peru. Cusco ar lite lattare. Finns brevladar lite har och dar i sma affarer som saljer souvenirer. Men fortfarande ar det dyrt och tar lang tid (tank om alla mina vaenner och familj kunde titta pa min blog istallet.... ;) fast visst ar det roligt med riktiga vykort med...det tycker iaf jag). Igar skulle jag dock skicka ett paket till min familj, hade sett ett DHL nara postkontoret. Mitt paket var uppdelat i 3 och vaegde totalt en 3,5kg. Pa DHL tog det 4 dagar men varje paket skulle kosta mellan 400-600 soles att skicka. Det motsvarar alltsa ungefar 1 250 sek. per paket.....men visst hade det gatt snabbt! 

Gick till postkontoret. Fick veta att det skulle kosta ungefar 100 soles om jag skickade varje paket for sig, men 140 om jag slog ihop det till ett... Daremot sa skulle det ta 20-30 dagar att na fram.... Ok sa jag och gick till en butik bredvid postkassan, en kille tog fram en lada och la ner allt, tejpade ihop ordentligt, gav mig en stor lapp och penna for adress. Kostade 5 soles. Gick tillbaks till postkassan. Massa amerikanska turister som flockades runt dar....fragade lite snabbt om de tog kort, nej det gjorde de inte. Men det fanns en automat precis runt hornet. Gick dit, men de holl pa att jobba med den sa for tillfallet var den ur funktion. Gick in i postbyggnaden igen for de hade ett vanligt bank kontor dar. Vet inte vad killen framfor gjorde, men tid tog det. Nar det val var min tid sa ringde bankkassorskans mobil.... Lat som hennes mamma eller mormor, samtalet verkade aldrig ta slut.... Sa vi borjade kommunicera med papper och penna. Jag log och forsokte vara lugn

Sa smaningom hade jag soles att betala for frakten. Gick till postkassan (nu var amerikanska turisterna borta). Men da behovde hon en kopia pa mitt pass. Sa jag kunde fixa det i apoteket tvars over vagen. Sa fixade det, kom tillbaka. Nu en peruansk dam framfor med tva stora och 6 sma paket, mycket val inslagna med etiketter och allt. Langsamt forhorde hon sig om kostnaden for var och ett.....

Efter ytterligare en stund var det nu min tur med passkopia, valinslaget paket och redo utan kort.... Papper skulle fyllas i med adress har och mottagare dar, information om innehall och underskrift. Dessutom skulle en stampel av pekfingret ocksa finnas med.... 

Antligen var allt det dar klart, sa hoppade in i en taxi (3 soles = 8 sek) och tog mig till platsen dar jag skulle traffa min van. Anlande 20 min sent bara for att upptacka att ora latino inte alltid ar ora latino.... Jaja, hoppas det kommer fler tillfallen att traffas och spela musik pa.