Då det är semestertider var det svårt att få tag på en sjukgymnast i Uppsala. Det var många som var tillbaks först i nästa vecka. Lyckades hitta en som jobbade också i Sigtuna. Då jag aldrig varit där förut, såg jag det som en möjlighet att titta förbi. Det var ett vackert väder att ta kort och gå runt i, blev lite sugen att hoppa i vattnet...
Det första jag noterade (förutom Mälaren) var den mysiga småstadsidyll som fanns i staden. Jag hade tagit Stockholmståget till Märsta för att sedan ta bussen vidare till Sigtuna. Hoppade av vid busstorget och gick stora gatan fram. Vid det första torget fastnade mina ögon på den gamla byggnaden. Det visade sig vara Sveriges minsta rådhus, vilket än idag används till borgerliga vigslar. Rådhuset byggdes på 1700talet.
Fortsatte sedan fram till turistinformationen som låg i Drakegården, också det byggt under 1700talet (Sigtuna började bli en stad i slutet av 900talet). Huset har använts både som bostad och värdshus. Förundrades över den lilla drake som fanns ovan ingången. Var också en vacker utsikt mot trädgård och vatten. Informatören svarade vänligt och entusiastiskt på mina frågor. Hon tipsade om ett par viktiga sevärdheter.
Tyckte det var en rolig idé de hade på turistinformationen; att låta besökarna pricka in sin hemort på en karta. Det hade varit många besökare från hela världen bara på en månad. Kanske var det också det som gjorde Sigtunaborna så service minded. De var kunniga om sin historia och villiga att dela med sig av sina kunskaper med ett genuint leende. Trevligt. Vill också nämna att Sigtuna är en rättvisestad sedan februari i år.
Gick vidare till café tant brun. Mysigt litet hus med lågt i tak. Servitrisen berättade att det varit bostad och nattclub, sistnämnda måste ha varit tufft...var nog många som dunkade i huvudet när de skulle gå igenom de låga dörröppningarna, om inte så snubblade de kanske på trösklarna... Hur som helst ett trevligt ställe att återkomma till och ha långa mysiga fikastunder med en god vän på. Skulle passat utmärkt för stickcafé.
Frågade också om det här med namnet. Tydligen så var det så att Elsa Beskow var välbekant med borgmästaren som fanns och arbetade i staden. Hon var därför ofta på besök och kom att få mycken inspiration till sin bok "Tant brun, tant grön och tant gredelin".
Förutom café tant brun finns också Farbror Blå Bar och Matsal. Enligt servitrisen på caféet fanns en liten butik tant grön, skulle nog vara den där katten ligger och sover på bilden, men det såg allmänt stängt ut. Säkert var i alla fall att det inte fanns någon tant gredelin...
Fortsatte min vandring genom centrum till RC Chocolat där det blev lunch. Fräscht, mysigt, bra med goda råvaror och hemgjorda chokladpraliner. Hade varit öppet sedan 2002.
Mitt emot chokladerian fanns Sigtuna museum.
Nästa bildserie i bildspelet nedan, kommer att vara på St. Pers Ruinen och däribland finns också en bild på en runsten. Såg aldrig den där runstenen vid torget som informatören på turistinformationen tipsade om. Den på torget hade tydligen rests till minne av en själv. Vanligtvis restes runstenar för minne av någon annan, men den runstenen hade tydligen rests av personen själv, för att säkra sig om att få en runsten.
Gick tillbaks via vattnet. Beundrade faktabilden jämfört med dagens Mariakyrka; fint.
Det första jag noterade (förutom Mälaren) var den mysiga småstadsidyll som fanns i staden. Jag hade tagit Stockholmståget till Märsta för att sedan ta bussen vidare till Sigtuna. Hoppade av vid busstorget och gick stora gatan fram. Vid det första torget fastnade mina ögon på den gamla byggnaden. Det visade sig vara Sveriges minsta rådhus, vilket än idag används till borgerliga vigslar. Rådhuset byggdes på 1700talet.
Fortsatte sedan fram till turistinformationen som låg i Drakegården, också det byggt under 1700talet (Sigtuna började bli en stad i slutet av 900talet). Huset har använts både som bostad och värdshus. Förundrades över den lilla drake som fanns ovan ingången. Var också en vacker utsikt mot trädgård och vatten. Informatören svarade vänligt och entusiastiskt på mina frågor. Hon tipsade om ett par viktiga sevärdheter.
Tyckte det var en rolig idé de hade på turistinformationen; att låta besökarna pricka in sin hemort på en karta. Det hade varit många besökare från hela världen bara på en månad. Kanske var det också det som gjorde Sigtunaborna så service minded. De var kunniga om sin historia och villiga att dela med sig av sina kunskaper med ett genuint leende. Trevligt. Vill också nämna att Sigtuna är en rättvisestad sedan februari i år.
Gick vidare till café tant brun. Mysigt litet hus med lågt i tak. Servitrisen berättade att det varit bostad och nattclub, sistnämnda måste ha varit tufft...var nog många som dunkade i huvudet när de skulle gå igenom de låga dörröppningarna, om inte så snubblade de kanske på trösklarna... Hur som helst ett trevligt ställe att återkomma till och ha långa mysiga fikastunder med en god vän på. Skulle passat utmärkt för stickcafé.
Frågade också om det här med namnet. Tydligen så var det så att Elsa Beskow var välbekant med borgmästaren som fanns och arbetade i staden. Hon var därför ofta på besök och kom att få mycken inspiration till sin bok "Tant brun, tant grön och tant gredelin".
Förutom café tant brun finns också Farbror Blå Bar och Matsal. Enligt servitrisen på caféet fanns en liten butik tant grön, skulle nog vara den där katten ligger och sover på bilden, men det såg allmänt stängt ut. Säkert var i alla fall att det inte fanns någon tant gredelin...
Fortsatte min vandring genom centrum till RC Chocolat där det blev lunch. Fräscht, mysigt, bra med goda råvaror och hemgjorda chokladpraliner. Hade varit öppet sedan 2002.
Mitt emot chokladerian fanns Sigtuna museum.
Nästa bildserie i bildspelet nedan, kommer att vara på St. Pers Ruinen och däribland finns också en bild på en runsten. Såg aldrig den där runstenen vid torget som informatören på turistinformationen tipsade om. Den på torget hade tydligen rests till minne av en själv. Vanligtvis restes runstenar för minne av någon annan, men den runstenen hade tydligen rests av personen själv, för att säkra sig om att få en runsten.
Gick tillbaks via vattnet. Beundrade faktabilden jämfört med dagens Mariakyrka; fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar