...nej nu tänker jag på engelska igen... *suck* Läkaren heter det ju här i Svearnas rike.... :)
Var som sagt på röntgen och läkarbesök igår. Skannade axeln. Läkaren berättade och visade på bilderna att ingenting längre syntes. Vilket jag blev lite stolt över, 3 veckor och det är läkt. Måste haft himla bra stöd från mina healing övervakare. :) *varm tanke till familj och vänner*
Men....jag känner fortfarande att det gör ont och som om muskler bara försvunnit. Ortopeden sa det berodde på att jag fått en rejäl smäll på muskelpartiet och att de nog dragit ihop sig. Han rekommenderade att jag skulle klättra på väggarna. :) (som om jag inte redan har gjort det... ;) ) För om jag sätter handen rakt mot väggen och sen låter fingrarna klättra upp för väggen sträcks musklerna ut, utan att jag egentligen använder dem där vid axeln. Det är intressant för det förklarar också varför jag kunde lyfta armen med höger arm utan att det gjorde ont, därför att då använde jag ju inte musklen. Läkaren säger att det inte är någon fara om det gör lite ont, att jag ska arbeta med den, men använda viss självbevarelsedrift och inte gå för fort fram, det tar lite tid att läka helt (men det är klart, när det gör för ont så slutar man, nästa dag kommer man lite längre). Fast jag har stor tro på mig, tycker redan det gått snabbt till förbättring. Har ändå en remiss till sjukgymnast för att få lite fler tips på övningar. Så nu ska jag ut och haffa en sådan med.
För övrigt hade jag fått ett litet brev angående det där med frakturen i kinden, där de åter sa det var litet och skulle läka av sig självt. Första gången jag hört ordet "käkhålan", försökte hitta något om det på internet, men icke... :) Fast spelar inte så stor roll egentligen, känner var och har fått visat innan. Det är vänster om näsan ("sett" från mig), lite under ögat, vid kindbenet. Hörde med läkaren igår om det också, han sa att "det är klart det gör ont, du slog i ordentligt. Där är också en massa skin och muskler, så det kan vara det som du känner med."
Angående den där påstådda frakturen i revbenet sa han att det kan fastställas en så kallad "klinisk diagnos", det vill säga något som inte syns på röntgenbilder. Men så undrade han om jag hostade eller det gjorde ont att andas, om jag kunde djupandas. Jag log, sa "hosta, varför ska jag göra det?" (för det bildas slem när man inte kan andas så djupt som vanligt) "nej, det gör jag inte." (kan du andas ordentligt då?) "ja, kan ju alltid göra lite pranayama" (ja kan du det så är det nog inga fara med dig). :)
Var som sagt på röntgen och läkarbesök igår. Skannade axeln. Läkaren berättade och visade på bilderna att ingenting längre syntes. Vilket jag blev lite stolt över, 3 veckor och det är läkt. Måste haft himla bra stöd från mina healing övervakare. :) *varm tanke till familj och vänner*
Men....jag känner fortfarande att det gör ont och som om muskler bara försvunnit. Ortopeden sa det berodde på att jag fått en rejäl smäll på muskelpartiet och att de nog dragit ihop sig. Han rekommenderade att jag skulle klättra på väggarna. :) (som om jag inte redan har gjort det... ;) ) För om jag sätter handen rakt mot väggen och sen låter fingrarna klättra upp för väggen sträcks musklerna ut, utan att jag egentligen använder dem där vid axeln. Det är intressant för det förklarar också varför jag kunde lyfta armen med höger arm utan att det gjorde ont, därför att då använde jag ju inte musklen. Läkaren säger att det inte är någon fara om det gör lite ont, att jag ska arbeta med den, men använda viss självbevarelsedrift och inte gå för fort fram, det tar lite tid att läka helt (men det är klart, när det gör för ont så slutar man, nästa dag kommer man lite längre). Fast jag har stor tro på mig, tycker redan det gått snabbt till förbättring. Har ändå en remiss till sjukgymnast för att få lite fler tips på övningar. Så nu ska jag ut och haffa en sådan med.
För övrigt hade jag fått ett litet brev angående det där med frakturen i kinden, där de åter sa det var litet och skulle läka av sig självt. Första gången jag hört ordet "käkhålan", försökte hitta något om det på internet, men icke... :) Fast spelar inte så stor roll egentligen, känner var och har fått visat innan. Det är vänster om näsan ("sett" från mig), lite under ögat, vid kindbenet. Hörde med läkaren igår om det också, han sa att "det är klart det gör ont, du slog i ordentligt. Där är också en massa skin och muskler, så det kan vara det som du känner med."
Angående den där påstådda frakturen i revbenet sa han att det kan fastställas en så kallad "klinisk diagnos", det vill säga något som inte syns på röntgenbilder. Men så undrade han om jag hostade eller det gjorde ont att andas, om jag kunde djupandas. Jag log, sa "hosta, varför ska jag göra det?" (för det bildas slem när man inte kan andas så djupt som vanligt) "nej, det gör jag inte." (kan du andas ordentligt då?) "ja, kan ju alltid göra lite pranayama" (ja kan du det så är det nog inga fara med dig). :)
1 kommentar:
Bra, väntar på att få höra om kontakten med sjukgymnast! Rent allmänt dock vill jag förstärka läkarens ord, i synnerhet de sista fraserna här! "Läkaren säger att det inte är någon fara om det gör lite ont, att jag ska arbeta med den, men använda viss självbevarelsedrift och inte gå för fort fram, det tar lite tid att läka helt"
Kom också ihåg råden du fick här från läkare och från tfnkontakt med sjukgymnast " träna också att slappna av musklerna i axelpartiet!"
Take care (även om klockan är fyra på morgonen)!
Kram ma
Skicka en kommentar